Lymfmassage även kallat lymfflödesmassage eller manuellt lymfdränage (MLD) har som syfte att stimulera lymfsystemet för att öka den naturliga dräneringen av lymfa och transportera överskottsvätska samt slaggprodukter tillbaka till blodbanan för att renas samt därefter forslas ut ur kroppen via urinen.
Lymfmassage är en relativt mjuk behandlingsform där man arbetar med andningen, huden och bindväven. Massagen utförs i lymfflödets riktning. Eftersom lymfflödet ofta påverkas av ärrbildningar eller fibroser i vävnaden så behöver man på dessa ställen jobba med mer djupgående tekniker.
När behöver man lymfmassage?
Lymfmassage passar egentligen alla men är speciellt bra vid ödem, svullnader, domningar eller långvarig trötthet. Lymfmassage kan även vara bra vid kramper, sendrag, träningsvärk eller restless legs. Vissa går på lymfmassage för att minska celluliter eftersom man masserar bort vätska och fett.
Trögt lymfflöde, ödem och svullnader kan ibland uppstå efter operationer eller skador där du fått ärrvävnad, efter cancerbehandling där man tagit bort lymfkörtlar, vid hormonella obalanser, om du är mycket inaktiv, eller på grund av slagg efter kost eller mediciner som inte rensats ut. Som vanligt kan man även misstänka att stress påverkar lymfflödet negativt.
Behandlingen rekommenderas även ofta till personer med fibromyalgi eller lipödem.
Hur känner man sig efter en lymfmassage?
Efter en behandling känner man oftast lättare i kroppen. Oftast behöver man kissa extra timmarna efter behandlingen då det dränerar och renar kroppen. Ibland kan man bli lite frusen en stund efter behandlingen och vissa kan få lättare huvudvärk. Det är därför viktigt att dricka extra vatten både före och efter behandlingen.
Hur lång tid tar lymfmassage?
Lymfmassage tar normalt lite längre tid än vanlig massage. Anledningen är att man behöver arbeta med hela kroppen då lymfsystemet just är ett system där man vill stimulera hela flödet och inte enbart en viss del. Mina behandlingar är oftast 90 minuter.
Hur ofta behöver man gå på lymfmassage?
Man avgör egentligen själv hur ofta man behöver gå på behandling med lymfmassage. Om du är en aktiv person med rörligt arbete och fritid så aktiveras lymfsystemet bättre. Då kanske det räcker med en behandling för att få fart på ditt lymfsystem och därefter kan du utgå ifrån hur du känner dig.
Om man har ett ödem, mycket ärrvävnader, lipödem eller är mycket stillastittande eller kanske till och med sängliggande pga sjukdom så kan det vara bra att gå en eller flera gånger i veckan en period för att få igång sitt lymfsystem. Det kan handla om tre till fem behandlingar under en till två månader.
Med hjälp av egenmassage som du får lära dig hos oss kan du sedan behandla sig själv hemma för att hjälpa lymfsystemet ytterligare på traven.
Lymfmassage Södertälje
I Södertälje kan du få lymfmassage av mig Torbjörn Bohman på TB Kroppsterapi.
Priser:
- Lymfmassage 90 minuter: 950 kr
- Lymfmassage 120 minuter: 1250 kr
Boka tid!
Ring eller sms:a mig på tfn 0760 500 352,
eller boka online via bokningsknappen nedan:
Hur fungerar lymfsystemet?
Lymfsystemet eller lymfatiska systemet, som består av lymfan, lymfkärl samt olika organ, är viktigt för dränering av av vätska i vävnaderna från blodkärlen samt är en viktig del i immunförsvaret.
Till lymfsystemet hör även mjälten, brässen/thymus, tonsillerna/halsmandlarna, blindtarmen samt benmärgen.
I hela kroppen finns lymfkärl likt ett nätverk och precis som blodkärlen förgrenar de sig till kroppens alla vävnader. Genom lymfkärlen leds lymfan som läckt ut ur blodet tillbaka till blodkärlen. I lymfkärlen finns klaffar som gör att lymfvätskan endbart kan gå åt ett håll.
Lymkärlen består av hjärtan som sitter som i ett pärlband. Dessa hjärtan suger upp vätska när de kramas ihop och fungerar på så sätt som en dammsugare. Genom att vi rör på armar och ben så pumpas lymfan framåt i lymfkärlen.
Lymfkärlen leder till lymfnoder. De kallas även för lymfknutor eller lymfkörtlar. Lymfnoderna är små bönformade knölar som ofta är samlade i grupper. De är ca 1-10 mm stora. Vi har rikligt med lymfknutor armhålorna, ljumskarna, nacken, käkvinklarnasamt bakom bröstbenet samt längs de stora blodkärlen i bukhålan. Det finns 500 till 1000 lymfnoder i kroppen.
Lymfnoderna fungerar som filter. När lymfan passerar lymfnoder tillförs vätskan vita blodkroppar (lymfocyter) och plasmaceller, samtidigt som bakterier, virus och andra skadliga partiklar oskadliggörs. Vid en infektion får man många lymfocyter och lymfknutorna blir svullna.
Lymfan kommer från blodcirkulationen som läcker ut ca 2-4 liter vätska i vävnaderna per dygn. Till skillnad från blodcirkulationen så har lymfsystemet ingen central pump utan rör sig långsamt mest tack vara att musklerna pressar lymfan framåt i lymfkärlen i en riktning. Lymfan förs via två stora lymfkärl mot området kring nyckelbensgropen och töms till slut i blodomloppet.
På så sätt förs även de vita blodkropparna i lymfan över till blodet.
Via lymfkärl i tarmkanalen förpassas fett till lymfsystemet för att föras vidare som större droppar till blodomloppet. Lymfan transporterar även bort gamla eller skadade celler, överbliven näring, proteiner, mjölksyra och andra slaggprodukter.
Vad kan störa lymfsystemet?
Orsaken till trögt lymfflöde kan vara:
- Ärftlighet
- Stillasittande livsstil.
- Ärrbildningar efter en slag, skrubbsår, operationssår eller vaxinationsärr.
- Borttagna lymfknutor i samband med cancer.
- Hormonella svängningar.
- Att man dricker för lite vätska.
- Spända nackmuskler.
- Stress, oro eller chock som skapar spända muskler och kroppen spar på energi/näring.
- Långa flyg eller bilresor där vi sitter still.
- För mycket kolhydratrik eller sockerrik kost som potatis, pasta, bröd, frukt, fikabröd, godis, saft eller läsk.
- För lite protein i kosten. (Protein i blodet suger upp vätskan som lämnas i vävnaderna av artärerna och för det tillbaka i venerna).
- Gluten
- Mediciner som insulin, kortison eller hjärtmediciner.
- Kaffe eller svart tee är vätskedrivande via venerna, men lämnar slaggprodukter kvar och ökar risk för fibroser.
- Åtsittande kläder eller smycken som ger märken. Kan vara strumpor, trosor, BH, ringar på fingrar.
- Även för hårt sittande kompressionskläder. Stödstrumpor sem endast går till knävecket är ej bra. De ska helst gå ända upp till ljumskar. Det ska vara mer tryck nedtill och minska upptill.
Vad kan man få för besvär om lymfsystemet fungerar dåligt?
Lymfsystemet kramar mellan 2 och 12 gånger per minut. Om man är en av dem som har ett trögt lymfsystem (om man är en 2:a) så kan man drabbas av sämre immunförsvar och ökad mottaglighet för sjukdomar, svullnader, ödem, stelhet, viktökning och fibroser.
Sjukdomsdiagnoser man kan få om kroppen inte klarar av att dränera vävnaderna på vätska är lymfödem samt lipödem.
Hur kan man öka lymfflödet?
Det som för lymfan framåt i lymfkärlen är tryckväxling. Lymfhjärtanen pressas samman och suger upp vätska från vävnaderna. Detta sker genom att vi rör på oss så att musklerna växlar mellan att vara spända och avslappnade. Att andas via näsan ner i magen får diafragman att sätta fart på lymfan. Lymfmassage eller kompressionsstrumpor skapar också denna tryckväxling.
Det är viktigt att regelbundet fylla på med vätska, samt att undvika för mycket kaffe eller svart tee (som är vätskedrivande), att äta rätt (undvik gluten, minimera intag av socker & kolhydrater, ät proteinrikt, ät rätt fetter, ät gärna LCHF/Paleo-kost) samt undvik att ha åtsittande kläder.
Historik om manuellt lymdränage och lymfmassage
Manuellt lymfdränage utvecklades av danska läkarna Emil Vodder och Estrid Vodder på 1930-talet. Deras metoder var banbrytande för behandling av bland annat kronisk bihåleinflammation. De såg att personer med kronisk förkylning även hade förstorade lymfkörtlar. De började då studera lymfsystemet och utvecklade lätta handrörelser för att främja lymfflödet.